Dessa fransmän...
Satt vid frukosten med mina reflektioner.
Jag tänker tillbaka på dessa dagar vi varit här och hur allt ska ta sin tid, hur lätt de klarar av att ta saker, inte vill förstå och ändå är så fulla av kärlek på sitt sätt...

Jag var bara tvungen att ta bilder på några av de saker jag tidigare har skrivit om och som jag skriver om även här... Vi har bland annat sagt till om glödlampor, inget händer. AC:n som inte fungerar skulle en personal på hotellet som var duktig på sånt åtgärda, det var för 2 dagar sedan och inget har hänt. Soporna växer och det finns INGA soppåsar. Vi ser på kvällen att fransmännen ställer ut sina sopor utanför sin ytterdörr på trottoaren, och på morgonen när vi åker förbi, finns påsen kvar - HEL. Vad fan händer? Vart är katter och fåglar? När jag tänker efter finns inte en fiskmås, skata eller katt. Jag har sett två hundar, men det beror på att de hade en konferens om något med hund här på hotellet....annars ingen! Vi körde förbi olika hus, jag såg en hög mur. Innanför muren stod kossor...I TRÄDGÅRDEN?!
Men vad händer?

Ingen fransman har jag sett gåendes med mobiltelefon i handen. De jag har sett i bar, resturang mm sitter inte med sina mobiltelefoner. De umgås. Ja! Med varandra!! När man har ätit tillsammans ute är det EN som betalar och sedan är det upp till sällskapet att göra upp om man står för middagen eller om man delar. Man umgås ute och jag funderar på om det är därför de inte lägger när nått på sina hem.

Har de kommit längre inom diverse områden? Soppåsar helt klart...umgänge likaså. Det finns att lära! Och det där med mobiltelefonen och vara fysik närvarande utan fokus på mobil borde många lära sig! Att inte ta tag i saker är en frustration jag tyvärr fastnat lite i.

Nu verkar det bli någon utflykt innan kvällens flygning. Tacksam för möjligheten att vara här, på torsdag morgon åker vi hem.